Övergripande mål

Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND) ska vara en lärarutbildningsinstitution med forsknings- och utbildningsverksamhet som ligger i främsta ledet nationellt och som hävdar sig väl internationellt. Mer specifikt ska institutionen bedriva verksamhet där utbildningen bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, inom såväl ämnen som ämnesdidaktik med nära koppling till skolan. Utbildningen på forskarnivå bedrivs inom områden där MND har framstående forskning och handledare med hög kompetens. Forskningen bedrivs på internationell nivå och inom områden som är av betydelse för didaktikutveckling, såväl praktisk som teoretisk. Forskning bedrivs även i nära samverkan med omgivande samhälle.

 

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

MND är programansvarig institution för grundlärarutbildningen med inriktning mot årskurs 4-6, med övergripande ansvar för alla dess delar vilket också innefattar ordförandeskap i programrådet. En övergripande utmaning har att göra med minskad genomströmning i takt med utökning av antal platser. Vissa specifika kurser inom programmet har haft särskilt låg genomströmning och arbete behöver vidtas för att stötta studenterna på ett bättre sätt genom utbildningen, exempelvis genom att erbjuda moment med peer-instruction. Pilotförsök inom matematik- och matematikdidaktikkurser pekar på mycket goda resultat avseende genomströmning. Inom programmet har fruktbara samarbeten utvecklats med institutioner inom det naturvetenskapliga området kring kurserna i matematik och naturvetenskap. Dessa samarbeten ska värnas och fördjupas.

MND har även programansvar med ordförandeskap i programråden för ämneslärarprogrammen med inriktningar mot matematik, naturvetenskapliga ämnen och teknik för grundskollans årskurser 7-9 och gymnasium som är organiserade enligt 3 + 2 modellen. Dessa program innebär att de blivande lärarna först läser till en kandidat i matematik och/eller naturvetenskapliga ämnen och därefter fortsätter på avancerad nivå med UVK, VFU och ytterligare en termin studier på avancerad nivå i matematikämnets eller naturvetenskapsämnenas didaktik. Genom detta programupplägg kan studenten förutom lärarbehörighet, också kvalificera sig för en kandidatexamen i ett undervisningsämne och en masterexamen i matematikämnets eller naturvetenskapsämnenas didaktik. Det övergripande problemet med dessa program är den otillräckliga rekryteringen men även problem med genomströmning har identifierats. För att möta problemen med genomströmning krävs samarbete mellan medverkande institutioner i programmet. Som programansvarig institution bör MND ta initiativ till ett sådant samarbete i programrådet. Ytterligare ett problem som identifierats handlar om att hitta VFU-placeringar i naturvetenskapliga ämnen och teknik.

Institutionens programansvar innefattar också Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) samt särskild KPU för personer med utbildning på forskarnivå inom våra ämnesområden (Forskar-KPU). Utbildningen vänder sig till personer som redan har fullföljt ämnesstudier, men som vill komplettera med lärarexamen. MND deltar också i KTH:s KPU. Forskar-KPU är en tidsbegränsad femårig satsning som startade 2017. En utmaning är att de olika KPU-varianterna konkurrerar med varandra. Erfarenheter för Forskar-KPU bör analyseras och slutsatser formuleras för utveckling av ordinarie KPU-program. Framförallt bör processen med särskilt urval till Forskar-KPU analyseras.

De lärarutbildningsprogram som MND har huvudansvar för ska i sin helhet präglas av en genomgående hög professionsanknytning och forskningsanknytning. För att åstadkomma en hög professionsanknytning ska MND eftersträva en närmare kontakt med VFU-skolor och handledare kring de olika programmen. Detta innefattar dels samverkan med skolhuvudmän inom VFU och självständiga arbeten, dels samverkan med VFU-skolor inom programspecifika nätverk kring inslag i ämnesdidaktiska kurser. Forskningsanknytning innefattar att forskare undervisar och deltar i grundutbildningen, att forskningsresultat integreras i utbildningen, att studenter tar del av vetenskapliga publikationer samt att studenterna utvecklar förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa vetenskapliga problem. Ett led i forskningsanknytningen är att studenterna utvecklar kännedom om både institutionens forskning och de matematik- och NV-didaktiska forskningsfälten i stort. För MND finns potential att stärka forskningsanknytningen i institutionens kurser ytterligare framförallt med avseende på att involvera institutionens forskare i kursers planering, genomförande, och bedömning av studenters prestationer.

Dessutom deltar MND med undervisning inom en rad program, kurser och särskilda statliga satsningar: Grundlärarutbildning med inriktning mot årskurs F-3, Förskollärarutbildning, Grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i fritidshem, kurser i specialpedagogik, Vidareutbildning av lärare utan lärarexamen (VAL) och Utländska lärares vidareutbildning (ULV). Formerna för samarbete inom ramen för dessa olika program och särskilda satsningar bör ses över med avseende på ändamålsenlighet. Dessutom samarbetar MND med KTH inom programmen Civilingenjör och Lärare, KTH:s KPU, gemensam Forskar-KPU samt inom kurser i de program som MND har programansvar. Till detta kommer ytterligare kurser inom Lärarlyft och specifika övriga uppdrag från bl.a. Skolverket.

Institutionen erbjuder två magister- och två mastersprogram inom Matematikämnets didaktik och inom Naturvetenskapsämnenas didaktik. Dessa program rekryterar studenter nationellt. Särskilda utmaningar vad gäller dessa program gäller framförallt att utveckla former för distansundervisning, både tekniskt och didaktiskt. Under föregående period har diskussioner förts om att utveckla kurser på masternivå i samarbete med andra institutioner.

MND deltar också i universitetslärarutbildning inom ramen för verksamhet vid Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL). För fortsatt medverkan inom universitetslärarutbildning krävs dock att långsiktiga överenskommelser om uppdrag formuleras mellan CeUL och MND. Under perioden bör möjligheter att erbjuda kurser i högskoledidaktik inom det naturvetenskapliga området prövas.

MND:s kurser har överlag mycket goda utvärderingar. Det är dock av största vikt med en kontinuerlig omvärldsanalys för att anpassa och utveckla kursutbudet till de förändringar som sker i skolan bland annat med avseende på digitalisering och forskningsbaserad skolutveckling. Kurser inom programmen behöver ses över och utvecklas innehållsligt i ljuset av omvärldsanalysen. Detta bör innefatta integrering av IKT, digitalisering och programmering i lämpliga kurser. Självständiga arbeten, verksamhetsförlagd utbildning och campusförlagda ämnesdidaktiska kurser bör som helhet ge studenter en god beredskap att arbeta med undervisningsutveckling utifrån forskning. Utgångspunkten bör vara didaktik som lärares professionsvetenskap.

MND ska vara en institution som skapar goda förutsättning för systematisk och kollegial utveckling av undervisning. Detta kan innefatta översyn över examinationsformer inom våra olika program och kurser samt att organisera för återkommande samtal om progression inom och mellan kurser inom program.

Under perioden kommer de lärarutbildningsprogram som MND ansvarar för att utvärderas av Universitetskanslersämbetet. Arbetet med att sammanställa utvärderingarna kommer vara mycket omfattande och det är av yttersta vikt att resultatet av granskningarna noga utvärderas och åtgärder genomförs för att komma till rätta med eventuella problemområden. Under perioden kommer SU också att implementera ett nytt kvalitetssäkringssystem vilket kommer att få konsekvenser för institutionens arbete med utvärdering och uppföljning. En målsättning är att institutionen ska delta aktivt i utvecklingen av dessa processer så att de bidrar till hög kvalitet i all utbildning.

Inom perioden ska:

  • Åtgärder vidtas i programråden för att stärka genomströmningen i grundlärarprogrammet 4-6 och ämneslärarprogrammen med inriktning 7-9 och gymnasiet.
  • Ett utvecklingsarbete initieras och genomföras gällande forskningsanknytningen i MND:s kurser i lärarutbildningen, relaterat till planering och genomförande av kurser samt bedömning av studenters prestationer.
  • Samarbetet med såväl ämnesinstitutioner som övriga lärarutbildningsinstitutioner värnas och fördjupas.
  • Institutionen aktivt verka för att informera om utbildningar och kurser vid MND, för att öka rekryteringen av studenter såväl till grundutbildning av lärare, som till fortbildningskurser, t ex på mastersnivå.
  • Institutionen pröva möjligheten att erbjuda kurser i högskoledidaktik inom det naturvetenskapliga området.
  • Institutionen arbeta med kontinuerlig omvärldsanalys för att anpassa och utveckla kursutbudet till förändringar i skolan framförallt med avseende på digitalisering och forskningsbaserad skolutveckling.

 

Utbildning på forskarnivå

MND har en väl fungerande utbildning på forskarnivå med ett relativt omfattande kursutbud i förhållande till antalet egna forskarstuderande, ofta med kursdeltagare från hela landet. Den stora utmaningen för att bedriva en livskraftig utbildning på forskarnivå är de begränsade resurserna för finansiering av forskarstuderande som avser avlägga doktorsexamen. Sett över en längre tidsperiod motsvarar resurserna från anslaget som mest två heltidsdoktorander per forskarutbildningsämne. Ett större antal studerar med målet att avlägga licentiatexamen, samtliga finansierade genom externa källor, t ex skolhuvudmän eller forskarskolor. En strävan är att utveckla olika former för samfinansiering som också möjliggör antagning till utbildning som avslutas med doktorsexamen. Arbetet med forskningsetik ska utvecklas och fördjupas. Samarbete med andra lärarutbildningsinstitutioner ska utvecklas och fler skolhuvudmän ska engageras inom Forskarskolan med ämnesdidaktisk inriktning, ÄdFo.

Inom perioden ska:

  • Antalet doktorander inom utbildningen med doktorsexamen som mål öka, oavsett finansieringsform.
  • Arbetet med forskningsetik utvecklas och fördjupas.
  • Samarbete med andra lärarutbildningsinstitutioner utvecklas och fler skolhuvudmän engageras inom ÄdFo.

 

Forskning

Forskningen vid MND berör undervisning och lärande av matematik och naturvetenskap i formella och informella sammanhang i ett livslångt perspektiv (från förskola till högskola och yrkesliv). Forskningen är av hög kvalitet och en stor del publiceras i internationella vetenskapliga tidskrifter med peer review. MND har sedan institutionens bildande utvecklats till en av de större forsknings- och forskarutbildningsmiljöerna inom matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik såväl nationellt som internationellt. Detta syns bland annat genom ett ökande antal internationella gästdoktorander och gästforskare.

PRIM-gruppen, som utvecklar olika instrument för bedömning och utvärdering, intar en särskild ställning inom institutionen med en verksamhet som är mycket framgångsrik. Under den långa tid som PRIM-gruppen bedrivit sin verksamhet har en stor mängd data samlats, som bör kunna utnyttjas än mer för forskningsprojekt. Detta bör fortsätta under 2018-2020. Av särskild vikt är också att säkerställa PRIM-gruppens långsiktiga vetenskapliga kompetens för att gruppen ska bibehålla sin ställning som nationellt ledande i frågor om bedömning och utvärdering.

MND har idag en väl etablerad och utvecklad forskning kring undervisning i matematik och naturvetenskap inom skola och lärarutbildning. Forskning med inriktning mot skola behöver dock förstärkas och fördjupas för att ge blivande lärare en tillräcklig grund för kommande professionsutövning i en alltmer globaliserad och mångkulturell skolverksamhet. Ett område där MND bör arbeta för att initiera mer forskning är universitetsdidaktik i relation till naturvetenskapliga fakultetens ämnesområden. Under föregående period har forskning initierats, en doktorand med denna inriktning har disputerat och under kommande period väntas ytterligare en disputation med inriktning mot högskoledidaktik. Under kommande period bör möjligheter till samarbete med ämnesinstitutioner inom det naturvetenskapliga området kring en ämnesdidaktisk forskarskola med inriktning mot högre utbildning undersökas. En sådan forskarskola förutsätter samfinansiering av ämnesinstitutioner. Ytterligare ett område där MND bör arbeta för att initiera mer forskning är i relation till matematik och naturvetenskap i förskolan. Denna angelägna utveckling förutsätter emellertid insatser för ökad forskningsfinansiering.

Eftersom MND:s uppdrag inom lärarutbildningen regelbundet utökas är det av stor vikt att forskningsresurserna utökas i samma takt. Från juli 2014 har fyra universitetsadjunkter getts möjlighet att bedriva studier på forskarnivå om 50 %. Målsättningen är att tillsvidareanställda lärare vid MND har möjlighet att delta i forskningsverksamhet

En övergripande problematik är finansieringen av forskningen inom institutionen. Antalet utbildningsplatser i lärarprogrammen förväntas öka under perioden. Ökning av antalet utbildningsplatser innebär att institutionen behöver anställa fler lärare. En konsekvens av det, i förhållande till utbildningsanslaget, knappa forskningsanslaget är att institutionen inte kan erbjuda anställningar som universitetslektor, eftersom dessa enligt gällande anställningsordning ska erbjudas forskning inom tjänsten. Det leder i sin tur till att svårigheter uppstår vad gäller att säkerställa att lärarutbildningen vilar på vetenskaplig grund samt att institutionens möjligheter att bidra till utveckling av lärarprofessionens didaktiska kunskapsbas begränsas.

Inom perioden ska:

  • Insatser göras för att verka för ett höjt forskningsanslag internt såväl som externt.
  • Insatser göras för att uppmuntra ansökningar om externa medel för forskning med inriktning mot förskola inom matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
  • Insatser göras för att uppmuntra ansökningar om externa medel för forskning med inriktning mot högre utbildning inom matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
  • PRIM-gruppens långsiktiga vetenskapliga kompetens säkerställas.
  • Den dataresurs som finns inom PRIM-gruppen utnyttjas för forskningsprojekt i än större omfattning.
  • Icke-disputerade, men tillsvidareanställda lärare ges möjlighet att delta i forskning inom ramen för sin FOU-tid.

 

Samverkan

Institutionen samverkar med skolans huvudmän inom såväl undervisning som forskning, samarbeten som är av stor vikt för kvaliteten i båda verksamheterna. Formerna varierar från samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningarna och specifika utvärderings- och utbildningsuppdrag, till forskarskolor och forskningsprojekt där lärare och elever i skolan deltar.

I och med ändringen av Skollagen 2011 som innebär att undervisning ska bedrivas utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund har intresset för undervisningsutvecklande eller praktiknära forskning i skolan ökat. Initiativ har tagits från regeringen om att inrätta försöksverksamhet för praktiknära forskning med sikte på att utveckla nationella strukturer som möjliggör ett nära samarbete avseende forskning mellan verksamheten inom akademin och inom skolväsendet. Under perioden 2018-2020 kommer dessa frågor att vara av särskilt vikt för verksamheten vid MND både med avseende på forskningsverksamheten och med avseende på utbildningen. Förändringarna ställer nya krav på såväl fristående kursverksamhet som hur lärarutbildningarna kan utformas för att förbereda studenterna för att arbeta med undervisningsutveckling utifrån forskning. MND har unik kompetens och gedigen erfarenhet av forskning i samarbete med lärare i skolan. Särskilt betydelsefulla erfarenheter innefattar såväl den skolhuvudmannafinansierade Ämnesdidaktiska forskarskolan (ÄdFo) och Stockholm Teaching and Learning Studies som enskilda forskningsprojekt

KRC ska främja och stimulera svensk kemiutbildning inom skolväsendet. Verksamheten ska vara nationellt inriktad. Det åligger KRC att stödja kemilärare på grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildning med syfte att främja en stimulerande, intressant och aktuell undervisning. KRC är det enda nationella resurscentret i kemi men en av ett flertal nationella aktörer som har i uppdrag att stimulera undervisning i naturvetenskap. I KRC:s uppdrag ingår därför samverkan med myndigheter och andra relevanta aktörer, inklusive övriga nationella resurscentra inom naturvetenskap, teknik och matematik. En särskild utmaning för KRC:s verksamhet gäller utveckling och kvalitetssäkring av forskningsbaserat stöd för kemiundervisning.

PRIM-gruppen står för en betydelsefull del av samverkan i form av kurser, kompetensutveckling och utvärderingar. PRIM-gruppen har också omfattande nationell och internationell samverkan kring prov och bedömning.

Institutionen har också samverkan med det omgivande samhället genom Vetenskapens Hus och kontakter med andra lärosäten, inom utbildning främst KTH, där CL-programmet är ett gemensamt åtagande. Även inom Stockholms universitet sker samverkan med olika institutioner, såväl inom som utanför Naturvetenskapliga fakulteten. I syfte att säkerställa kvalitet i de kurser och program som MND har huvudansvar för behöver dessa samarbeten utvecklas och kvalitetssäkras.

Inom perioden ska:

  • Samverkan med skolhuvudmän kring lärarutbildningarna vidareutvecklas.
  • Lärare som deltagit i forskarskolor inom MND ska ges möjlighet att upprätthålla kontakten med MND, gärna som adjungerade lärare med viss forskningstid.
  • Samarbeten med andra institutioner inom de kurser och program som MND har huvudansvar för utvecklas och kvalitetssäkras
  • Rutiner för samarbete och erfarenhetsutbyte mellan grundlärarprogrammet inriktning F-3, 4-6 och fritidshem samt ämneslärarutbildning och KPU skapas.
  • Former för forskningsbaserad utveckling av stöd för kemiundervisning inom KRC utvecklas.

 

Stödverksamhet

Institutionens omfattande undervisnings- och forskningsverksamhet kräver en välfungerande administration, såväl den som riktar sig till studenterna, som den som utgör stöd vad gäller personalfrågor, ekonomi, kommunikation, institutionsservice, teknik och lokaler. Utökning av antal platser inom lärarutbildningarna har inneburit en hög belastning inom framförallt studievägledning med avseende på upprättande av individuella studieplaner. Denna utveckling ska följas noga och kontinuerlig analys genomföras av såväl organisation och bemanning av utbildningsadministrationen som dimensionering av lärarutbildningsprogrammen. Redan beslutade och väntade förändringar i digitala stödsystem (såsom nya system för resultatrapportering, lärplattformar och ekonomihantering) kommer att innebära påfrestningar under perioden.

Inom perioden ska:

  • Kapaciteten inom och organisationen av administrationen analyseras och följs upp.

 

Rekrytering

Institutionen har behov av att rekrytera lärare till följd av kommande pensioneringar. Sammantaget finns ett behov vid MND att behöva rekrytera ett tiotal lärare under de närmaste fyra åren som en följd av pensionsavgångar. Därutöver innebär de tidigare beslutade utökningarna av platser i lärarutbildningarna ytterligare behov av lärare. Inriktningen på de tjänster som utlyses bör formuleras utifrån en kontinuerlig omvärldsanalys för att svara mot institutionens utvecklingsbehov.

Rekryteringen behöver omfatta olika lärarkategorier. En särskilt viktig frågeställning är på vilken anställningsform rekryteringar ska ske, d.v.s. hur balansen bör vara mellan olika lärarkategorier vid institutionen. Behov av lärare i institutionens olika kurser, såväl som behovet av medarbetare som bidrar till forskningen, liksom tillgången på potentiella kandidater bör beaktas. Adjungerade lärare utgör en viktig lärarkategori som ska bidrar till att stärka MND:s samverkan med skolan och att ge lärarstudenterna möjlighet att möta verksamma lärare inom ramen för de ämnesdidaktiska studierna.

När det gäller anställning av universitetslektorer har institutionen för avsikt att ersätta pensioneringar av universitetslektorer med nya universitetslektorer. Dock saknar institutionen FUF-anslag för att öka antalet universitetslektorer vid institutionen även om institutionen har haft gott om sökande till de senast utlysta tjänsterna. Omöjligheten att öka antalet universitetslektorer har sin grund i att tilldelade anslag för forskning inte står i paritet till tilldelat utbildningsuppdrag (givet ambitionen att universitetslektorer ska bedriva forskning, om minst 30 % av sin arbetstid). Detta problem i anslagstilldelningen har blivit mer besvärande genom regeringens satsningar på utökat antal platser inom lärarutbildning vilket skett genom att det utökade takbeloppet inte åtföljts av en ökning av FUF-anslaget. Lönesättningen inom skolan påverkar också möjligheterna att anställa personal med lärarbakgrund.

Även inom administrationen uppstår behov av rekrytering under perioden till följd av kommande pensionsavgångar.

Inom perioden ska:

  • Utlysningar som tillgodoser behovet av nyrekrytering vara gjorda.
  • En noggrann analys av behovet inför perioden 2020-2022 vara genomförd, med hänsyn till de olika kategorierna av läraranställningar.

 

Internationalisering

Såväl undervisning som forskning är idag beroende av samarbete med andra lärosäten, särskilt internationella, för att säkerställa kvalitet och aktualitet. Samarbetet bör innehålla såväl samverkan och utbyte på lärarnivå, som studentutbyte. Stockholms universitet har idag centrala avtal med internationella universitet med framstående lärarutbildning, t ex National Institute of Education i Singapore och University of Wisconsin i Madison. MND har dessutom ett flertal ERASMUS-avtal som ger goda tillfällen till student- och lärarutbyte. Även med Illinois Institute of Technology i Chicago och Curtin University i Perth, Australien har institutionen avtal om samarbete.

MND har utvecklat former för studentutbyte inom ramen för den verksamhetsförlagda utbildningen. Denna form av studentutbyte har visat sig fungera väl för både in- och utresande studenter och ska fortsatt prioriteras som form för studentutbyte. Under perioden bör också former för studentutbyte inom ramen för självständiga arbeten undersökas. När det gäller lärarutbyten har dessa skett både i form av kortare vistelser vid annan institution inom ramen för olika avtal och i form av längre vistelser inom ramen för stöd för sabbatsterminer. MND bör stödja olika former av lärar- och studentutbyten. Även om antalet in- och utresande studenter och lärare har ökat under föregående period så har utnyttjandet av befintliga avtal har varit begränsat. Detta bör ändras. De avtal som inte används inom MND bör antingen avvecklas, överlåtas till andra institutioner vid SU eller aktiveras. Inom institutionens program bör möjligheter till internationell utblick och komparationer ges även de studenter som stannar kvar på hemmaplan.

Inom perioden ska:

  • Internationella avtal kontinuerligt ses över.
  • Samarbetet fördjupas med de universitet utanför Europa som MND har överenskommelser om samarbete med.
  • Samarbetet fördjupas med de europeiska universitet vi har samarbetsavtal med, via ERASMUS.
  • Antalet ut- och inresande lärare öka.
  • Studenter som går termin 1 på institutionens lärarutbildningsprogram informeras om möjligheter till utbytesstudier.
  • Möjligheter undersökas för att underlätta för studenter att skriva självständiga arbeten utomlands.
  • En kurs utvecklas på engelska som ska vara möjlig att välja som alternativ inom lärarutbildningarna.

 

Arbetsvillkor och arbetsmiljö

MND värnar om arbetsmiljön, såväl den sociala som den fysiska. Institutionen ska vara en jämställd och jämlik arbetsplats. För att åstadkomma en god arbetsmiljö krävs kontinuerliga analyser av verksamheten. I början av perioden planeras en arbetsmiljöenkät som ska analyseras för att hantera tecken på arbetsmiljöproblem.

Under en lång tid har MND haft problem med ventilationen. Detta är en fråga som måste lösas under början av perioden. Det är viktigt att alla medarbetare bidrar till att störningar rapporteras in i SAMIR så att de direkt kan föras vidare av Fastighetsavdelningen till Akademiska Hus.

MND ska sträva efter att minska den negativa miljöpåverkan och öka den positiva. Negativ påverkan uppstår exempelvis vid inköp och resor i tjänsten. Den positiva miljöpåverkan uppstår i utbildning om frågor inom miljö och hållbar utveckling. MND ska bedriva ett aktivt miljöarbete i syfte minska den negativa miljöpåverkan.

Inom perioden ska:

  • Den kommande arbetsmiljöenkäten följas upp på både avdelnings- och institutionsnivå.
  • Under perioden ska arbete för ett tillfredsställande inomhusklimat vad gäller ventilation och temperatur genomföras.
  • Riktlinjer tas fram för hantering av jämställdhet och jämlikhet vid tjänstefördelning och nyrekrytering.
  • Riktlinjer tas fram för miljömedvetna val vid inköp i alla delar av verksamheten.

 

Studentmiljön

Studenterna vid MND representerar inte bara olika program och inriktningar, utan har också olika bakgrund och ålder. Det är en viktig utmaning att kunna möta alla studenters önskemål och behov på ett bra sätt med utgångspunkt i MND:s plan för lika rättigheter och möjligheter. MND ska eftersträva nära kontakt och samarbete med studentrådet vid institutionen. Inom ramen för institutionens programansvar ska former för ett fördjupat samarbete med studenterna kring programutveckling utvecklas.

Inom perioden ska:

  • Studenterna uppleva att MND tar ansvar för de utbildningar vi ger, särskilt de där institutionen har samordningsansvar, och svara upp på studenternas kritik.
  • Goda rutiner för information till studenter vad gäller MND:s plan för lika rättigheter och möjligheter upprätthållas.
  • Former för fördjupat samarbete med studenterna kring programutveckling utvecklas för de program där MND har programansvar.