Vad handlar din avhandling om?
Den handlar om internationella storskaliga mätningar i matematik. Det är mätningar som undersöker elevers matematikkunskaper i olika länder. Dessa mätningar får ett relativt stort genomslag när den svenska skolan och dess utveckling ska diskuteras. Resultaten från dessa används flitigt som argument av bland annat journalister, forskare och politiker. Man ska ha i åtanken att dessa internationella mätningar är utformade likadant för alla länder och genomförs på samma sätt i alla länder. De är därmed inte är utformade för att passa ett specifikt land utan snarare utformade för att passa deltagande länder så bra som möjligt. Det är därför inte helt självklart att de passar fullt ut för att mäta kunskaper i enskilda länder. Avhandlingen handlar om just detta, hur relevant det är att använda dessa internationellt framtagna gemensamma mätningarna för att undersöka elevers matematikkunskaper i ett specifikt land.
Hur har du gjort studien?
I avhandlingen har jag valt att exemplifiera användningen av internationella storskaliga mätningar genom att fokusera på de två mätningarna PISA och TIMSS samt på när dessa ska användas i en svensk kontext. Jag har undersökt hur relevanta mätningarnas innehåll, genomförande och resultat är för att undersöka svenska elevers kunskaper i matematik. Detta innebär bland annat innehållsanalyser av dokument som styr mätningarna samt hur dessa dokument utvecklas och eventuellt påverkar en svensk kontext. Men jag inkluderar även analyser av genomförandet och olika typer av resultat från de internationella mätningarna. Jag använder de tre områdena innehåll, genomförande och resultat för att finna argument som stärker eller motsäger relevansen.
Vad är studiens viktigaste resultat?
Att det inte är så enkelt som att använda resultaten från de internationella mätningarna rakt av för att dra slutsatser om de svenska elevernas kunskaper i matematik. Det blir viktigt att vara medveten om de internationella mätningarnas styrkor och begränsningar. Deras styrkor ligger bland annat i att de är konstruerade för att mäta kunskapsutveckling över tid och att man kan jämföra resultat mellan länder. Men det finns även begränsningar varav flera av dessa är knutna till respektive lands syfte med och innehåll i matematikutbildningen. I avhandlingen visas bland annat på områden och aspekter av matematik som ingår i den svenska kontexten men som inte fullt ut prövas i de internationella mätningarna. Det visas även på att de svenska eleverna underpresterar på de internationella mätningarna. Man bör således ha med sig att de svenska eleverna kan ha andra matematikkunskaper än de som prövas i dessa mätningar och att de kanske kan mer än vad de visar i dessa. Om man som land ska engagera sig i dessa internationella storskaliga mätningar och dra slutsatser samt agera utifrån dem, bör vi vara medvetna om vad det är de mäter och hur väl det sammanfaller med matematiken i den svenska utbildningskontexten. Denna avhandling bidrar till hur man kan undersöka detta och resultat från en sådan undersökning i en svensk kontext.