"Dr Google" utmanar
Så gott som på daglig basis möts vi av uppseendeväckande rubriker om olika livsmedelslarm: livsmedel som ansågs vara hälsosamma och hållbara igår utmålas som skadliga idag. Att använda internet för att få hälsoinformation har blivit så vanligt att forskare numera talar om att allmänheten vänder sig till "Dr Google" för att få hälsoråd. Under Covid-19 pandemin har betydelsen av ”Dr Google” förstärkts bland annat mot bakgrund av att det har handlat om ett nytt och okänt virus där de specifika egenskaperna hos viruset och de symptom som det orsakar inte varit kända och vetenskapligt bekräftade.
- Samtidigt som internet skapar möjligheter för en bredare allmänhet att informera sig i publika frågor som berör hälsa, står vi alla också inför utmaningen att navigera och kritiskt granska den mångfald av röster och ofta motstridig information som finns att tillgå. Många hälsofrågor kopplar an till naturvetenskap och här kan därför undervisningen i naturvetenskapliga ämnen spela en viktig roll.
Att förhandla trovärdighet
Jonna Wiblom har studerat hur grupper av gymnasielever tillsammans söker och kritiskt granskar hälsoinformation på internet som del i undervisningen i biologi och naturkunskap. En av uppgifterna handlade om att eleverna skulle jämföra mjölk och havremjölk utifrån hållbarhetsperspektiv. Under arbetets gång fick eleverna också tillgång till olika verktyg för källkritik i form av olika checklistor, som bland annat uppmärksammade eleverna på vem, vad och varför informationen publicerats. Med tillgång till de olika checklistorna för källkritik tog sig eleverna mer tid att granska varje enskild källa på ett strukturerat sätt. Samtidigt bidrog checklistorna till att eleverna inriktade sin informationssökning mot att främst identifiera vetenskapligt grundade fakta i hälsofrågor.
- Det vetenskapliga perspektivet på hälsofrågor är naturligtvis väldigt viktigt. Samtidigt är hälsofrågor komplexa och griper in våra liv på flera olika sätt. Den här avhandlingen belyser det angelägna i att elever, i mötet med komplexa frågor, bjuds in att tillsammans diskutera och reflektera över innebörder av trovärdighet. Vid sidan av vetenskapligt framtagen kunskap kan ju exempelvis andra människors upplevelser och erfarenheter i hälsofrågor också komma att bli betydelsefulla och relevanta.
- Avhandlingen är inte ett argument för lärare att sluta arbeta med källkritik i den naturvetenskapliga undervisningen. Det finns gott om stöd i forskning för att fortsätta med det. Däremot pekar avhandlingen på att i mötet med komplexa frågor där naturvetenskapen inte kan bidra med enkla eller "rätta" svar, är det angeläget att stödja elever att kritiskt utforska en bredd av källor och perspektiv, och att fundera över sina egna syften med informationssökningen.
Nya perspektiv på kritisk granskning
I såväl tidigare forskning som i ämnesplanen för gymnasieskolans biologiundervisning betonas betydelsen av att elever får möjligheter att utveckla förmågan kritiskt värdera och skilja vetenskapliga fakta från påstående. I avhandlingen erbjuds nya perspektiv på kritisk granskning och vad som kan betraktas som kvaliteter i elevers kritiska granskning av komplexa frågor i naturvetenskaplig undervisning.
- När vi talar om kritisk granskning inom didaktisk forskning och i skolan gör vi ofta det i termer av just källkritik. Den här avhandlingen belyser att kritisk granskning också innefattar att sätta såväl vetenskaplig som icke-vetenskaplig information i ett personligt och samhälleligt perspektiv. När eleverna undersökte mjölk och havremjölk på internet hittade de en artikel om en nutritionsstudie som visade att mjölkkonsumtion medför stora hälsorisker. Det blev ett incitament för eleverna att granska såväl själva forskningen bakom artikeln, som samhälleliga normer kring mjölkkonsumtion och de konsekvenser som en förändrad mjölkkonsumtion skulle kunna få i deras och andra människors liv.
Ett resultat som förvånar i den här avhandlingen är att när den naturvetenskapliga forskningens alla teknikaliteter görs tillgängliga för eleverna så uppstår möjligheter i samtalen för eleverna att göra den naturvetenskapen personligt relevant.
- Det hade jag inte förväntat mig. Det visar på vilken potential det finns i den naturvetenskapliga undervisningens att utveckla elevers förmåga till kritisk granskning på sätt som spelar roll för eleverna.
Forskning tillsammans med lärare
I avhandlingens två forskningsstudier har Jonna Wiblom samarbetat med gymnasielärare som undervisar i naturvetenskapliga ämnen. Tillsammans har de designat, testat och utvärderat de elevuppgifter som de deltagande eleverna arbetat med.
- Den här avhandlingen är starkt förankrad i skolans praktik, och motiveras både av de undervisningsrelaterade utmaningar som identifierats av de deltagande lärarna och i tidigare forskning. Jag har själv en bakgrund som gymnasielärare i biologi och naturkunskap, och vill verkligen lyfta fram betydelsen av att verksamma lärare på olika sätt inkluderas i ämnesdidaktisk forskning. Det är ytterst en fråga om att stärka den didaktiska forskningens validitet och relevans för att utveckla undervisning som ger goda förutsättningar för elevers lärande.
Jonna Wiblom disputerade 2 oktober 2020