Att studera hur matematik och matematikundervisning kommuniceras i dessa kontexter gör det möjligt att spåra vad som samverkar till att avgöra vad som undervisas i matematikklassrummet.
Vad handlar din avhandling om?
Avhandlingen handlar om en matematiklärare, som jag kallar Mary, och hennes matematikundervisning som en del av ett större sammanhang där olika kontexter samverkar till att avgöra vad matematikundervisning utgörs av. Detta sammanhang av samverkande kontexter kallas i avhandlingen för en undervisningsekologi, eller rättare sagt Marys matematikundervisningsekologi. De kontexter jag studerat är, förutom Marys matematikundervisning, den grupp av matematiklärare hon samarbetar med, matematikläromedlen hon använder och läroplanens texter om matematik inklusive kommentarmaterialet. I avhandlingen studerar jag, i fyra delstudier, hur dessa kontexter möjliggör och begränsar Marys matematikundervisning.
Hur har du gjort studien?
Jag har följt Mary under hennes matematiklektioner, i lärarmöten och i intervjuer. Jag har också samlat på mig de läromedel hon använder och läroplanen som hon måste följa. Jag har studerat hur matematik och matematikundervisning beskrivs i de olika kontexterna och vilka aspekter av dessa som lyfts fram som extra betydelsefulla. Genom att följa skolmatematiskt innehåll som problemlösning, vinklar och rationella tal genom de fyra kontexterna har jag kunnat studera hur undervisning av detta innehåll beskrivs men också hur den motiveras. Från dessa beskrivningar och motiveringar har jag tolkat vilka teoretiska principer som ligger bakom. Detta gör tillsammans att jag har kunnat beskriva likheter och skillnader mellan de olika kontexterna och hur detta kan påverka vad som blir möjligt att undervisa i klassrummet.
Vad är studiens viktigaste resultat?
Det viktigaste resultatet är att jag har beskrivit en undervisningsekologi för en svensk matematiklärare. Ett svenskt skolmatematiskt sammanhang där kontexter samverkar och påverkar varandra. Läraren och lärarens klassrumsundervisning är bara en del av detta sammanhang och orsaken till varför undervisningen ser ut som den gör finns i hela undervisningsekologin. Det visar sig till exempel genom hur samstämt både matematik och matematikundervisning kommunicerades i de fyra kontexterna. I studien blev det också tydligt att argument för matematikundervisning inte uttryckligen grundas i teoretiska principer. Detta gäller såväl läroplan, och lärobok som i lärarnas kommunikation. Att inte uttrycka vilka teoretiska principer olika undervisningsmetoder grundar sig i gör att hela undervisningsekologin riskerar att fokuseras på vad som ska göras, utan att förklara varför. Om matematikundervisning kommuniceras utan teoretiska motiveringar i lärarens hela undervisningsekologi finns det en risk att lärare accepterar undervisningsmetoder utan att ifrågasättas.
Något annat som du vill lyfta fram? Var det t.ex. något som förvånade dig med resultaten?
Att lärare inte har tid att ta del av och diskutera vetenskapliga texter visste jag. Efter att ha deltagit i en lärares vardag och framför allt, efter att ha analyserat den i fem år, har det blivit tydligt för mig att lärare behöver få möjlighet att göra det. Det är inte vetenskapligt beprövade metoder som lärare behöver mest. Lärare behöver få väva in en teoretisk dimension i sitt existerande samtal och i sina förhandlingar om matematikundervisningen. De teoretiska principerna som undervisningen grundar sig i behöver bli en del av samtalet så att de går att ifrågasätta och/eller bygga vidare på. Detta är också vad jag tolkat att lärarna frågar efter när de önskar mer pedagogiska diskussioner. På så sätt kan lärare få möjlighet att förankra sin undervisning, och få en teoretisk grund för att utveckla den.
Anna Pansell disputerar 23 november: Disputation - Anna Pansell