Vid National Taiwan Normal University i Taipei gjordes en studie för att ta reda på vilka naturvetenskapliga termer som var vanligast förekommande i media. Carl-Johan Rundgren, som nu arbetar vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, gjorde sin postdoc där.
Vad är det för naturvetenskapliga begrepp som är intressanta i medierna och som diskuteras i samhället? Dessa behöver eleverna få kunskap om för att kunna bli aktiva medborgare och följa med i debatterna som förs i media. Ett syfte med skolans undervisning är att eleverna ska kunna förstå, kritisera och granska vad som står om naturvetenskapen i media.
Scientific Literacy in Media (SLiM)
Idag är det lätt att, med hjälp av dataprogram, undersöka de vanligaste termerna i nättidningar och få ut statistik på dessa. Under projektet tog man fram ett instrument kallat SLiM (Scientific Literacy in Media). För att ta reda på vilka naturvetenskapliga termer som var relevanta använde man sig av högstadieskolans läroböcker. Dessa termer användes sedan som ett filter för tidningsartiklar på nätet.
Frågor om hälsan och kroppen fångar människor
De termer som var vanligast var till exempel cell, DNA och vävnad. Frågor om hälsan och kroppen fångar människor. Det gör även frågor om astronomi. I Taiwan var ord som översvämning, seismisk aktivitet och jordbävning mycket frekventa. Det är kanske inte så konstigt då man i Taiwan är väldigt utsatt för olika naturkrafter. Om samma undersökning hade gjorts i Sverige hade man förmodligen inte fått samma starka koppling till geovetenskap.
De allra flesta termerna, nästan hälften var biologiska termer. Det stämmer i stor sett med undersökningar som gjorts tidigare. Nästan lika många termer kom dock från geovetenskap i Taiwan. Ett mindre antal termer handlade om fysiska begrepp, då främst astronomi. Endast 5 procent av begreppen kom från kemins område.
Frågan om vilka begrepp som diskuteras mest i media har diskuterats tidigare. Redan 1925 analyserade L T Hopkins 2770 tidningsartiklar och kom fram till att biologiska begrepp övervägde även då. Carl-Johan Rundgren säger att det skulle vara intressant att göra om studien om några år och se vilka förändringar över tid som finns i media. Det skulle också vara intressant att göra samma studie i Sverige eftersom ett lokalt perspektiv kan påvisa både likheter och skillnader.
Vad kan man då göra med detta?
– Det kan vara en bra information för lärare och kursboksförfattare att fundera över, säger Carl-Johan Rundgren. Vissa centrala begrepp i kursplanerna, som exempelvis evolution, förekommer knappt alls i de nyhetsartiklar vi undersökte. Vi menar inte att man ska ändra kursplanerna enbart utifrån vilka begrepp som diskuteras i media just nu. Men att få en uppdaterad bild av vilka teman som är aktuella i samhällsdebatten kan fungera som en inspiration för undervisningen och förhoppningsvis öka dess relevans.
En artikel om denna studie finns nu att läsa i augustinumret av Public Understanding of Science. Denna tidskrift inriktar sig på allmänhetens bild av naturvetenskapen och behandlar forskning kring Scientific literacy (medborgarkunskap). Artikeln med titeln, Are you SLiM? Developing an instrument for civic scientific literacy measurement (SLiM) based on media coverage, är skriven av Carl-Johan Rundgren, Shu-Nu Chang Rundgren, Yuen-Hsien Tseng, Pei-Ling Lin och Chun-Yen Chang.
Are you SLiM? Developing an instrument for civic scientific literacy measurement (SLiM) based on media coverage (Public Understanding of Science)
