Ett problem i dagens skola är att få elever upplever att naturvetenskapliga ämnen är relevanta att lära sig. De bygger ofta på abstrakta begrepp som både är svåra att ta till sig och gör att ämnena känns avlägsna från vardagen.
– För döva och andra elever med svenska som andraspråk är det ännu bökigare att ta till sig ämnena, som bygger mycket på att kunna resonera utifrån det nya naturvetenskapliga ”språk” man lär sig, förklarar Bengt-Olov Molander vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
Han forskar om döva elever med teckenspråk som förstaspråk sedan mer än tio år. För att undersöka hur förståelsen i naturvetenskap byggs upp har Bengt-Olov Molander och doktoranden Camilla Lindahl bland annat intervjuat hörande och döva elever i årskurs 5 och 6 om hur de resonerar kring naturvetenskap. Något som försvårar är att döva elever måste hantera naturvetenskapens speciella språk med definierade begrepp som ofta är centrala för förståelsen. Många av dessa visade sig inte betyda särskilt mycket för eleverna. Dels bygger begreppen ofta på metaforer från svenskan, dels kan tecknen för dem betyda flera olika saker. Tecknet för energi kan till exempel även betyda aktivitet.
– Det gjorde det svårare för de döva eleverna att förstå vad kamraterna menade när de samtalade om begreppet energi. Sammantaget leder det till att de inte lika lätt kan resonera kring olika naturvetenskapliga problem, förklarar Bengt-Olov Molander.
Att han forskar om döva elever är mycket en slump. En ny granne hade en döv son som behövde hjälp med läxorna. Som gammal naturvetenskapslärare ställde Bengt-Olov Molander upp.
– Han resonerade helt rätt på många sätt, men det var uppenbart att språket och växlingen mellan svenska och teckenspråk var ett problem. I samma veva fick jag ett erbjudande om att vara med och ta fram en unik utbildning för lärarstudenter i matematik och naturvetenskap för döva. Det blev starten för resan om att lära sig mer om dövas inlärning.
Viktiga lärdomar från forskningen är alltså hur avgörande språkmedvetenhet är för förståelsen av naturvetenskap, såväl för hörande som för döva elever. Det är bland annat centralt att eleverna får arbeta på sitt förstaspråk som en resurs i skolarbetet. Bland annat förmedlar Bengt-Olov Molander sina forskningsresultat genom att delta i undervisningen av lärarstudenter vid universitetet.
– Det gäller att lärarna arbetar med det naturvetenskapliga språket så att det får en mening, och inte bara blir ord man lär sig utantill. Hur många av oss som lärt in begrepp som till exempel impedans kan redogöra för vad det betyder?
En effekt av att svårigheterna för många döva och andra flerspråkiga elever är att få läser vidare efter gymnasiet. Bengt-Olov Molander är upprörd över att likvärdigheten i den svenska skolan har sjunkit det senaste decenniet, från att ha varit i topp jämfört med andra länder till att idag vara under medel.
– Det är extra allvarligt när så många som 20 procent av eleverna i den svenska skolan har annan kulturell eller språklig bakgrund. De missgynnas systematiskt i undervisningen och det är angeläget att man seriöst arbetar med problematiken, för att ge alla elever en möjlighet att lära och utvecklas.
Vinsterna med bättre undervisning kommer inte bara döva elever till del, utan lika mycket andra elever med svenska som andraspråk – och kanske även för alla med svenska som förstaspråk, eftersom det handlar om att förmedla grundläggande förståelse för naturvetenskap.
Forskningen går nu vidare och nästa steg är att följa undervisningen i klassrum för att lära sig mer om hur det naturvetenskapliga språket lanseras för både hörande och döva elever.
Intervjuad av Andreas Nilsson
